Effektiva energikällor som alternativ till fossilbaserade bränslen har blivit det huvudsakliga forskningsområdet för en hållbar energiutveckling. De sinande reserverna av fossila bränslen och hotet om global uppvärmning ställer krav på att den nya energikällan samtidigt ska vara förnybar och miljöanpassad. I det avseendet är vätgas (H₂) en av de mest lovande förnybara och miljörena energikällorna. Även om H₂ har hög förbränningsvärme är tanken att gasen i framtiden ska användas som energibärare för att driva bränsleceller snarare än som bränsle för värmeproduktion genom förbränning. Att vätgas kan användas i bränsleceller ökar intresset för nya källor och framställningsmetoder för vätgas.
I dag framställs vätgas med bränslebehandlingstekniker som omvandlar olika kolväten till en vätgasrik ström. De huvudsakliga konventionella teknikerna för att framställa vätgas ur kolvätebränslen (ångreformering, partiell oxidation och autoterm reformering) har problem som katalysatorförgiftning, krav på storlek och vikt, kompakthet, dynamiskt beteende (trög respons) och begränsningar i vätgasproduktionen från tunga kolväten.
I plasmat är de övergripande reformeringsreaktionerna i själva verket desamma som vid konventionell reformering, men energin och de fria radikaler som reformeringsreaktionen använder tillförs av plasmat självt. Plasmat gör katalysatorn i systemen överflödig. Det spelar en katalytisk roll, eftersom starkt aktiva species som elektroner, joner och radikaler kan öka reaktionshastigheten avsevärt. Plasmasystem kan tillämpas på en rad kolväten, bland annat naturgas, bensin, tunga oljor och biobränslen, liksom på biomassa. Biogas betraktas som en ny miljöanpassad och förnybar vätgaskälla. Den blir ett alternativ till metan (CH₄), som hittills har varit en vanlig vätgaskälla. Biogas är en gas som bildas när organiskt material bryts ned i frånvaro av syre. Den kan framställas ur råvaror som trädgårdsavfall, hushållsavfall, jordbruksavfall, kommunalt avfall, avloppsvatten med mera. Biogas är en vätebärare på samma sätt som fossil naturgas. Plasmats höga energitäthet gör dessutom systemet kompakt, och korta svarstider kan uppnås tack vare att systemet drivs elektriskt. Generellt har icke-termiskt plasma, tack vare sina egenskaper av icke-jämvikt, låga effektbehov och förmåga att framkalla fysikaliska och kemiska reaktioner i gaser vid förhållandevis låg temperatur.